Solidariskt ansvar innebär att flera personer tillsammans ansvarar för samma skuld eller skyldighet och att borgenären kan kräva hela beloppet av vilken som helst av dem. Den som betalar mer än sin egen andel kan sedan i vissa fall kräva de andra på deras delar.
Om två personer är solidariskt ansvariga för ett lån på 200 000 kronor kan banken normalt kräva hela skulden av den ena om den andra inte betalar. Det interna avtalet mellan låntagarna ändrar inte nödvändigtvis bankens rätt mot dem.
Solidariskt ansvar förekommer bland annat vid gemensamma lån, vissa skadestånd och i vissa företagsformer. Det innebär större risk än ett ansvar som är begränsat till en bestämd andel. Den som går in i ett solidariskt åtagande bör därför bedöma även de andra ansvarigas betalningsförmåga. Begreppet ska skiljas från subsidiärt ansvar, där en person blir betalningsskyldig först efter att krav riktats mot någon annan.
Formkrav kan vara avgörande för Solidariskt ansvar. Ett ekonomiskt rimligt upplägg kan ändå få problem om rätt beslut, underskrift, registrering eller tidsfrist saknas, vilket gör att juridiken bör hanteras samtidigt som affären planeras.