Direktnotering är en metod där ett bolags befintliga aktier tas upp till handel på en börs utan en traditionell börsintroduktion med en garanterad nyemission. Befintliga ägare kan sälja sina aktier direkt på marknaden när handeln börjar.
I en vanlig börsintroduktion hjälper banker ofta till att sälja ett bestämt antal aktier till ett fastställt introduktionspris. Vid en direktnotering bestäms det första marknadspriset i stället genom börsens orderprocess utifrån köp- och säljintresse. Reglerna kan även tillåta kapitalanskaffning i vissa varianter, beroende på marknad och upplägg.
Metoden kan minska garanti- och emissionskostnader och ge befintliga ägare möjlighet att sälja utan samma spärrar. Samtidigt finns ingen traditionell stabiliseringsfunktion från emissionsbanker, och priset kan bli mer svårbedömt eller svänga kraftigt i början.
Direktnotering betyder inte att bolaget slipper börsens krav. Det behöver fortfarande uppfylla noteringsregler, offentliggöra information och lämna registrerings- eller prospektunderlag enligt tillämpliga regler. Investerare bör läsa dokumentationen, granska ägarnas möjliga försäljningar och förstå att ett angivet referenspris inte är samma sak som ett garanterat handelspris.