Kassakonvertering beskriver hur effektivt ett företag omvandlar redovisat resultat till verkligt kassaflöde. Begreppet används ofta i analys av företags kvalitet och kan beräknas på flera sätt, exempelvis genom att jämföra kassaflöde från den löpande verksamheten eller fritt kassaflöde med ett resultatmått.
Om ett företag redovisar ett resultat på 20 miljoner kronor men bara skapar 5 miljoner i kassaflöde kan kassakonverteringen vara svag. Orsaken kan vara att kunder inte har betalat, att lager byggs upp eller att andra rörelsekapitalposter binder pengar.
God kassakonvertering över tid kan tyda på att redovisade vinster också blir pengar som kan användas till investeringar, amortering och utdelning. En svag period behöver däremot inte vara ett problem om den beror på planerad tillväxt eller tillfälliga betalningseffekter. Eftersom det saknas en enda standardiserad formel måste analytikern alltid kontrollera hur måttet är definierat innan företag jämförs.
Kassakonvertering kan användas som stöd i planering, men bygger ofta på antaganden om volym, pris eller framtida utveckling. Därför är det klokt att testa hur slutsatsen förändras om de viktigaste antagandena blir bättre eller sämre än väntat.