Inkrementell budgetering är en metod där nästa periods budget byggs genom att utgå från den nuvarande eller föregående budgeten och sedan justera beloppen. Förändringar kan exempelvis göras för inflation, löneökningar, planerad tillväxt eller särskilda besparingar.
Om en avdelning hade en budget på 2 miljoner kronor förra året och ledningen räknar med 3 procent högre kostnader kan nästa budget börja på cirka 2,06 miljoner innan andra justeringar görs. Metoden är snabb och enkel eftersom man inte behöver bygga varje kostnadspost från grunden.
Nackdelen är att gamla ineffektiviteter lätt följer med. Om en kostnad egentligen inte längre behövs kan den ändå fortsätta år efter år bara därför att den fanns i föregående budget. Metoden kan därför jämföras med nollbasbudgetering, där varje utgift i större utsträckning måste motiveras på nytt. Inkrementell budgetering passar bäst när verksamheten är relativt stabil och tidigare budgetar ger en rimlig grund för framtiden.
I praktiken bör företag följa Inkrementell budgetering över tid i stället för att bara titta på en enskild period. Då blir det lättare att se om en förändring är tillfällig eller om den visar en mer långsiktig utveckling i verksamheten.