Strikt ansvar innebär att någon kan bli skadeståndsskyldig utan att den skadelidande behöver visa vårdslöshet.
Strikt ansvar används när man bedömer om någon måste ersätta en skada eller bära ett ekonomiskt ansvar. Bedömningen kan bero på om det finns ett avtal mellan parterna, vilken typ av skada som har uppstått och vilka krav lagen ställer på vårdslöshet, orsakssamband och bevisning.
Tänk på en leverantör som inte utför ett uppdrag på avtalat sätt och där kunden säger sig ha fått en ekonomisk förlust. För att bedöma strikt ansvar behöver man normalt se på avtalet, händelseförloppet och sambandet mellan felet och den påstådda skadan.
Avtal innehåller ofta regler om ansvar, exempelvis beloppsgränser eller undantag för vissa typer av skador. Sådana villkor kan vara viktiga men är inte alltid obegränsat giltiga. Företag bör därför både förebygga skador genom tydliga rutiner och se till att ansvarsvillkoren är anpassade till verksamhetens faktiska risker.
Det är vanligt att parterna har olika uppfattning om både skadans storlek och orsaken till den. Tidig dokumentation av händelsen kan därför få stor betydelse om frågan senare måste bedömas av försäkringsbolag, domstol eller skiljenämnd.