Acceptfrist är den tid som mottagaren av ett anbud har på sig att svara ja. Inom vanlig avtalsrätt kan anbudsgivaren ange en bestämd svarstid. Om ingen tid anges gäller i stället avtalslagens regler om skälig tid, som bland annat påverkas av hur anbudet skickades och hur lång betänketid som rimligen behövs.
En accept som kommer fram för sent räknas normalt som ett nytt anbud. Det finns undantag, exempelvis om avsändaren hade skäl att tro att svaret kom fram i tid och anbudsgivaren inte snabbt meddelar att svaret är för sent.
Begreppet används också vid offentliga uppköpserbjudanden. Där är acceptfristen den period då aktieägarna kan lämna in sina aktier enligt budets villkor. Budgivaren anger perioden i erbjudandehandlingen och kan under vissa förutsättningar förlänga den. Betydelsen behöver därför bedömas utifrån sammanhanget: ett vanligt avtal eller ett bud på aktier.
För att undvika tvister bör parterna skriva tydligt vad som gäller, spara den relevanta kommunikationen och kontrollera eventuella formkrav innan avtalet ingås eller egendomen överlåts.