Återbetalningstid, eller paybacktid, visar hur lång tid det tar för en investerings inbetalningsöverskott att täcka den ursprungliga utbetalningen. Metoden används som en enkel investeringskalkyl och fokuserar på kassaflöden, inte redovisat resultat.
Om en maskin kostar 500 000 kronor och väntas ge ett jämnt årligt inbetalningsöverskott på 100 000 kronor blir återbetalningstiden fem år. Om överskotten varierar summeras de år för år tills 500 000 kronor har återvunnits.
En kort paybacktid kan vara attraktiv när företaget vill begränsa hur länge kapital binds och hur länge prognosen måste hålla. Metoden är lätt att förstå, men den bortser i sin enklaste form från betalningar efter återbetalningstidens slut. En investering med fem års payback kan därför vara bättre eller sämre än en annan som fortsätter ge stora betalningar därefter.
Den enkla metoden tar inte heller hänsyn till pengars tidsvärde. Diskonterad payback räknar om framtida kassaflöden med en kalkylränta och ger normalt en längre återbetalningstid. Återbetalningstid säger inte ensam om investeringen skapar värde. Vid större beslut kombineras den därför ofta med exempelvis nuvärdesmetoden och en bedömning av risk, kapacitet och betalningar efter brytpunkten.