Jäv innebär att en person har ett sådant eget intresse eller en sådan koppling till en fråga att personens opartiskhet kan ifrågasättas. Regler om jäv finns på flera områden, bland annat i bolagsrätt, myndighetsarbete och föreningsverksamhet. Syftet är att beslut ska fattas utan otillbörliga personliga intressen.
I ett aktiebolag kan en styrelseledamot exempelvis vara jävig när styrelsen behandlar ett avtal mellan bolaget och ledamoten själv eller ett företag som ledamoten har ett starkt intresse i. Personen ska då normalt inte delta i handläggningen eller beslutet i den frågan.
Jäv betyder inte automatiskt att personen har gjort något fel. Det handlar ofta om att undvika situationer där det finns risk för intressekonflikt eller misstanke om partiskhet. Organisationer bör därför ha rutiner för att ledamöter och beslutsfattare anmäler möjliga jävsförhållanden. Protokoll bör också visa när någon inte deltagit i ett beslut på grund av jäv. Tydlig hantering skyddar både beslutets legitimitet och den berörda personen.