Belåningsgrad visar hur stor del av värdet på en tillgång som är finansierad med lån. Begreppet används ofta för bostäder. Belåningsgraden räknas då som bolånet dividerat med bostadens värde och uttrycks i procent. En hög belåningsgrad innebär att lånet är stort i förhållande till bostadens värde.
Om en bostad är värd 3 miljoner kronor och bolånet är 2,1 miljoner kronor är belåningsgraden 70 procent. Om lånet amorteras till 1,5 miljoner medan bostadens värde är oförändrat sjunker belåningsgraden till 50 procent.
Belåningsgraden påverkar den ekonomiska risken. Om bostadspriserna faller kraftigt har en högt belånad person mindre marginal innan lånet närmar sig eller överstiger bostadens värde. Belåningsgraden kan också påverka amorteringskrav och bankens bedömning av lånet. Det är viktigt att skilja belåningsgrad från skuldkvot. Belåningsgraden jämför skulden med bostadens värde, medan skuldkvoten jämför skulden med inkomsten. Båda måtten kan vara viktiga när man bedömer hur känslig hushållets ekonomi är för räntor och prisförändringar.