Skuldsättningsgrad visar företagets skulder i relation till eget kapital. Ett högre värde innebär normalt större finansiell hävstång och större beroende av extern finansiering.
Begreppet används för att bedöma hur mycket finansiell risk företaget tar genom lån och andra skulder. Skulder kan öka ägarnas avkastning när verksamheten går bra, men räntor och återbetalningar måste klaras även under svagare perioder.
Ett företag med stabila kassaflöden kan normalt bära mer skuld än ett företag med stora resultatvariationer. Banker och investerare tittar därför ofta på flera mått samtidigt, exempelvis skuldsättning, räntetäckning, kassaflöde och säkerheter.
Ett enskilt riktvärde passar inte alla branscher. Kapitalintensiva och stabila verksamheter kan ha andra normala nivåer än snabbväxande eller konjunkturkänsliga företag. Utvecklingen över tid och villkoren i låneavtalen är därför viktiga.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Det är också viktigt att sätta måttet eller bedömningen i sitt sammanhang. Bransch, storlek, säsong och företagets egna mål kan påverka vilken nivå som är rimlig och hur förändringen bör tolkas.