Ett brutet räkenskapsår omfattar tolv månader men slutar på annan dag än den 31 december. Det används av vissa företag för att anpassa bokslutet till verksamhetens säsong, koncernens rapportering eller andra praktiska behov.
När ett företag arbetar med brutet räkenskapsår behöver det först veta vilket regelverk som faktiskt gäller för företaget. Svensk lag, Bokföringsnämndens normgivning och internationella standarder fyller olika roller och kan inte blandas fritt.
Konsekvens är viktig över tid. Om företaget byter princip eller regelverk kan jämförelsen med tidigare år påverkas, vilket ibland kräver särskilda upplysningar eller omräkningar.
När brutet räkenskapsår får betydelse för ett verkligt bokslut bör företaget kontrollera den aktuella lagtexten eller normgivningen. Det minskar risken för att en äldre regel fortsätter användas av vana.
För brutet räkenskapsår är det klokt att skilja mellan en förenklad förklaring och den regel som faktiskt gäller i ett konkret bokslut. Detaljer kan ändras och vissa bestämmelser har undantag som inte ryms i en kort ordlisteartikel.