Upparbetningsgrad visar hur stor del av ett längre uppdrag eller projekt som bedöms vara utfört vid en viss tidpunkt. Begreppet används när intäkter och resultat ska redovisas successivt i takt med att arbetet utförs, om företagets redovisningsregler kräver eller tillåter en sådan metod.
Upparbetningsgraden kan exempelvis beräknas genom att jämföra nedlagda kostnader med den totala beräknade kostnaden för projektet. Om 400 000 kronor har arbetats upp och den totala kostnaden väntas bli 1 miljon kronor kan upparbetningsgraden förenklat vara 40 procent. Andra mått kan användas om de bättre speglar hur arbetet faktiskt fortskrider.
Beräkningen påverkar hur mycket intäkt och resultat som får redovisas före projektets slut. Därför är tillförlitliga kalkyler viktiga. Om den uppskattade totalkostnaden ändras kan även upparbetningsgraden och tidigare bedömningar behöva justeras. Begreppet används särskilt för entreprenader, byggprojekt och längre tjänsteuppdrag och ska skiljas från hur mycket kunden har fakturerats, eftersom fakturering och utfört arbete kan ligga i olika takt.